Det nya reseprogrammet för vårens resa till Veneto, med Valpolicella, amarone, och Soave, är färdigt. Det ger dig massor med vin- och matupplevelser i detta vackra vindistrikt i norra Italien. Här är en introduktion till de ”fem fingrarnas” vinreseprogram.
Som en hand med fem fingrar med fyra dalar emellan, en bild man ibland använder för att beskriva vindistriktet Valpolicella. Handen sträcker sig nord-väst från staden Verona. Från bergen i norr kommer svala vindar ner genom dalarna. Från Gardasjön, bara några mil väster ut, kommer å andra sidan ljumma vindar. Vinrankorna sprider ut sig på de lummiga bergssluttningarna, ibland på terrasser, ibland på lite plattare mark. Allt detta bidrar till att ge regionen ett eget, speciellt mikroklimat.
Har du tur, när du flyger in till Veronas flygplats, och vädret är vackert, så kan du få en underbar utsikt över bergssluttningarna och över landskapet i Veneto.
Vindarna som sveper genom området är viktiga. Det är vindarna som gör det möjligt för vinproducenterna att skörda druvorna, lägga dem på torkvindar, öppna fönstren, och låta vindarna svepa förbi. Det är så det blir amarone. Druvorna torkas av höstvindarna några månader och ger på det viset ett mer koncentrerat vin. Fast idag använder man ibland mer moderna och stabila ”konstgjorda” vindar, dvs fläktar.
Amarones otroliga popularitet under de senaste decennierna har haft både positiva och negativa effekter. Naturligtvis har succén lett till att det dykt upp massor med ”imitationer”, ibland oresonligt billiga ”riktiga” amarone. ”Oresonligt billiga” säger jag därför att bra amarone är alltid ett kostsamt vin. Man kan inte producera kvalitetsamarone till lågt pris. Producenten tar stora risker och får små volymer ur de torkade druvorna.
Bra amarone kan inte vara billig. Det finns också nu en uppsjö med amarone-imitationer, viner med finurliga namn som ska få en att tänka på amarone – få en att kanske tro att det faktiskt är amarone – men som inte alls är amarone. Viner som inte alls är gjorda på samma sätt.
Det positiva som amarone-boomen lett till är att fler och fler vinkonsumenter har fått upp ögeonen för även andra viner får detta vindistrikt, ”vanliga” Valpolicella och Valpolicella Superiore. Dessa viner är gjorda på samma druvor som amarone men utan torkningen. Det är viner som har mer elegans och mer frukt än amarone, viner som ofta är mer passande att dricka till mat. Viner som är mindre påfallande ”imponerande” men som man kanske hellre dricker en hel flaska av till en middag, snarare än ett enstaka glas.
På den nya vinresan till Veneto, regionen där Valpolicella ligger, vill vi visa upp alla dessa aspekter av Valpolicella, både det bästa av amarone och det bästa av ”vanliga” Valpolicella. Vi tar dig med till några av regionens skickligaste producenter, några världsberömda namn, men också några mindre producenter, familjefirmor där du får träffa ägaren/vinmakaren.
Men det blir inte bara Valpolicella på den här resan.
Vi kommer också att besöka Bardolino, den lilla vinregionen intill Gardasjön. Där gör man eleganta viner i en stil som skiljer sig ganska mycket från valpolicella.
Vi reser också öster ut från Verona, till Soave, känt för sina vita viner, och till granndistriktet Gambellara, lite mindre känt men med lika goda vita viner och lika vackert landskap. Själv minns jag Soave på 80-talet, som ett lätt och neutralt vitt vin. Den tiden är svunnen. 80-talet är länge sedan.
Idag gör man många spännande viner i Soave och Gambellara, allt från eleganta strama skaldjursviner till de kraftfulla viner som man hittar hos en del producenter som experimenterar med skalmaceration. Dessutom är Soave en mycket charmig liten stad med ett imponerande medeltidsslott.
Basläger för resan är förstås Verona, denna eleganta, för att inte säga mondäna stad känd för Romeo och Julia och för sin arena. Balkongen där Julia stod och trånade existerar i verkligheten, på en liten innergård i den gamla stadskärnan. Arenan är också i allra högsta grad närvarande i staden. Veronas stora torg Piazza Bra sträcker sig runt hela arenan och är fylld med uteserveringar. Men Verona är även en mycket modern och frodande stad. Här finns det gott om modebutiker för den som är sugen på shopping.
Mitt råd för att utforska Verona är att förs ta en promenad mellan det två torgen, Piazza Bra och Piazza delle Erbe. Gillar man vimmel och folkmyller så är det perfekta platser för att slå sig ner för en aperitif på ett café. Sen föreslår jag en lite vidare lov för en promenad som tar dig lite bort från de allra mest besökta turistkvarteren. Längs med floden och kanske till och med över floden.
Det finns också rikligt med restauranger i Verona. Många finns rekommenderade i olika guideböcker. De är ofta bra men min egen favorit är sällan med där. Den ligger på en liten bakgata och drivs av en entusiastisk herre med en personal som får en att känna sig som välkomnad hemma. Med genuin venetisk mat och goda viner. Du får adressen när vi ses på vinresan i Veneto!
Läs mer om detaljerna i vinreseprogrammet till Veneto: Valpolicella, amarone, Soave.
Vinresor så som ingen annan kan.