Kanske är det allra viktigaste som man bör se till att man packar när man reser på vinresa är ett par bekväma promenadskor. En annan sak som man kanske bör ta med är en bra ficklampa.
Ficklampa? Ja.
Varför?
Jag kommer till det alldeles strax.
Gå till höger eller gå till vänster? Både och!
Det finns olika två sidor av att vara på vinresa i Bordeaux-regionen. Den vänstra sidan och den högra sidan. Eller på det lokala språket, Rive Gauche, som är på vänster sida av floden och inkluderar Médoc och Graves, och Rive Droite, den högra sidan av floden där du hittar Saint Emilion och Pomerol. Bara för att nämna några exempel på appellationerna (del-distrikten). Det finns faktiskt över 40 olika appellationer i Bordeaux, några som du kanske inte ens har hört talas om (någonsin hört talas om Graves-de-Vayres till exempel?).
På den vänstra stranden hittar du de flesta av de stora och kända namnen i appellationer som Pauillac, Margaux, Pessac-Léognan och Saint Julien. Det är vinslott som ofta är spektakulära byggnader. Vingårdarna är stora. Stora åtminstone i Bordeaux-sammanhang. Vissa har 100 hektar vinodlingar eller mer. Och det betyder big business. En hektar vingårdsmark kan kosta en miljon euro. Många av slotten tillhör företag. Det är allt mycket imponerande.
På den högra stranden är det annorlunda. Jo, det finns en hel del kända namn även här. Här hittar du det utan tvekan dyraste vinet i Bordeaux, Chateau Pétrus, och även några andra välkända vingårdar. Château Cheval-Blanc, Château Angélus, Chateau Ausone, Chateau Pavie bara för att nämna några.
Vingårdarna är mycket mindre på Rive Droite och det är mycket vanligare att slottet är familjeföretag eller till och med (!) att någon bor i dem.
Landskapet är väldigt annorlunda också. ”Den vänstra stranden”, Médoc och Graves m.fl., är ganska platt. Det var förr träskmark här. På ”den högra stranden” är det böljande kullar, där blandas vingårdarna med skogspartier och små byar.
Det är också där mycket av den kalksten en gång bröts som använts till att bygga alla slott. Det finns kalkstenskullar som under århundraden varit källa för all kalksten som har använts för att bygga alla slott.
Detta är goda nyheter för vingårdarna på högra stranden. Många av byggnaderna i Saint Emilion, Fronsac, Pomerol och de andra appellationerna här har underjordiska källare som en gång var stenbrott och nu är perfekta att lagra vinet i. Chateau Villmaurine, till exempel, sägs ha en källare som är nästan lika stor som den 7 hektar stora vingården ovanpå, med vissa delar som går tillbaka till 500-talet.
Ett slott som inte är ett slott
Ett annan chateau, bara ett stenkast från Villmaurine i utkanten av den medeltida staden Saint Emilion, är Clos Fourtet. (Ett av de få slott som inte kallas “Chateau” även om de har en trevlig liten chateau-byggnad.) Det är dit jag var på väg tillsammans med en grupp vinälskare på en vinresa i Bordeaux för ett par år sedan.
Som ofta med vingårdsbesök så hade detta också fyra moment: en promenad i vingården, en titt in i vinanläggningen, ett besök i fatkällaren, och sedan provsmakning. Vi började besöket med en inspektion av jästankarna. (Alla rostfria jästankar är inte lika! Hur de ser ut kan faktiskt visa dig en hel del om hur vingården arbetar och om vinerna!)
En smal och slingrande trappa huggen ur stenen ledde oss ner till den underjordiska källaren. En enorm underjordisk sal som förr var ett stenbrott, rakt under vingården. Där fanns gamla stenpelare huggna ur berget (solida hoppades vi), rader av fat (fulla hoppades vi), vinklar och vrår fylld med högar av flaskor. En imponerande syn!
I de mörkaste hörnen
Som vanligt hade jag min kamera med, med full utrustning, stativ och allt. På många vingårdsbesök brukar jag gå omkring och letar efter rätt vinkel, det bästa ljuset, den intressanta lilla detaljen. Det fanns massor av saker att titta på i denna månghundraåriga gamla källaren. Mycket att hålla mig och min kamera sysselsatt.
Plötsligt blev det kolmörkt.
Alla andra hade fortsatt till den efterlängtade vinprovningen och gått upp för trapporna, stängt dörren och… släckt ljuset.
Kan du tänka dig hur mörkt det är i ett medeltida stenbrott utan ljus?
Det är mörkt. Mycket mörkt.
Du ser… ingenting.
Jag röker inte så jag hade inte några tändstickor. Men jag hade tur eftersom jag hade min kamerablixt med mig. När jag avfyrade blixten kunde jag se några meter framåt i några sekunder. Jag började röra mig försiktigt i den riktning där jag visste att utgången var. Jag var angelägen om att undvika att snubbla på alla högar av flaskor som fanns överallt på golvet. Man vill inte gärna snubbla över en hög med gamla Saint Emilion Premier Grand Cru Classé.
Nej, det vill man verkligen inte!
Med ett tiotal blixtar avfyrade så hade jag lyckats manövrera förbi alla tunnor och högar av flaskor till trappan i det bortre hörnet.
Några minuter senare kom jag upp i vinprovningsrummet genom en knarrande dörr. Alla tittade på mig med förbryllad ansikten. “Vad gör du?”, sa någon. De hade inte ens märkt att jag saknades. Allt för upptagna med vinprovningen antar jag.
Jag sa ett tyst tack för att de inte hade låst dörren när de lämnar källaren. Det är inte bara mörkt i ett stenbrott, det finns inte heller någon mobiltelefontäckning…
Sedan den dagen har jag alltid en ficklampa i min kameraryggsäck.
Här är lite mer praktiska råd för att besöka vingårdar på en vinresa.
Du kan läsa mer om att vara på vinresa i Bordeaux här.
Vi har faktiskt ännu aldrig tappat bort någon vinresedeltagare i en källare (några har visserligen försökt att stanna!) trots de många hundra vinresor som vi har gjort, så du behöver inte oroa dig. Ett utmärkt sätt att uppleva både den vänstra stranden och den högra stranden i Bordeaux är att komma på en vinresa med BKWine.
Res till vinet med experterna på vin och med specialisten på vinresor.
